Tvärsnitt
Vetenskapsrådet
Sök i Tvärsnitts arkiv
Om tvär|snitt
Tvärsnitt gavs ut 1980 - 2011. Fram till 2000 gavs den ut av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), därefter av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.
Essä Idéer om det moderna universitetet har vid skilda tidpunkter formulerats i Tyskland, Storbritannien och USA. Men de viktigaste impulsgivarna till dessa Idéer har inte varit överens om universitetets grundläggande funktioner. Vissa har betonat forskningens roll medan andra lyft fram universitetets uppgift som karaktärsdanare. I den amerikanska idén om "multiversitetet" kom de flesta av 1800-talets många idéer att samverka och utvidgas så att universitetet i praktiken blev ett slags ersättning för ett kultiverat stadsliv.
Universiteten har i närmare 200 års tid hävdat att de har en särskild identitet och skilda akademiska traditioner har bidragit till att forma denna specifika identitet. I länder, som följt den tyska ...
Essä För ungefär ett år sedan kom den hittills mest omfattande utredningen som behandlat den sociala snedrekryteringen i utbildningsväsendet., Ursprung och utbildning (SOU 1993:85). Den genomfördes av ...
Essä Svenska akademiker har sällan karaktäriserats som intellektuella. Det tycks vara förbehållet franska tänkare med namn som Sartre, Bourdieu, Foucault och Derrida och möjligen svenska skribenter på de ...
Essä Birgitta Odén Universitetens uppgift har förändrats markant under historiens lopp. Dessa lärda institutioner har förvandlats från exklusiva kunskapsvårdare till inrättningar för massutbildning och ...
Essä Genom Tysklands enande kom utbildningen och forskningen i det gamla Östtyskland, DDR, att stöpas om. Mängder av akademiska forskare och lärare har avskedats, förtidspensionerats eller frivilligt ...
Essä Vad gör egentligen en samhällsforskare? Vilken roll har hon eller han? Edealt sett bör forskaren göra nytta, men på vilket sätt? Genom en djupdykning i våra mytbildningar, kan vi kanske få syn på ...
Essä Vid början av 1800-talet var en universitetsprofessor i första hand lärare. Forskning var ingen självklar uppgift för den tidens universitet. Mellan 1820 och 1920 förändrades det svenska ...
Essä Kreativitet är ett honnörsord i dagens samhälle, inte minst inom vetenskapens värld. Trots att förmågan att tänka nytt och självständigt sägs vara eftertraktad är den samtidigt dåligt utforskad. Vad ...
Essä Kvinnors ställning i det svenska universitetssystemet är än idag svag. Det är få kvinnor inom forskarutbildningen och andelen kvinnliga professorer är mycket låg. Detta trots att kvinnor numer har ...
Essä På våren 1993 publicerade utbildningsdepartementet en engelsk sammanfattning av propositionen Kunskap och framsteg. Skriften, som liknade en engelsk vitbok, presenterade den borgerliga regeringens syn ...
Essä Studenternas roll i den svenska universitetspolitiken har länge, alltför länge, symboliserats av det s.k. studentupproret 1968. I själva verket har deras inblandning i det svenska ...
Essä Dagens forskningsråd är inte ens 50 år gamla, många betydligt yngre. De har kommit att spela en ytterst central roll för den svenska forskningen. Vid sidan av råden har universitetens betydligt äldre ...
Essä Från de avvecklade löntagarfonderna skulle stora penningsummor kanaliseras till det svenska forskarsamhället. Merparten av slantarna skulle spenderas på s.k. strategisk forskning. Efter den ...
Essä Att "de lärdes republik" inte känner något fosterland är en gammal tanke. Idag talas det däremot om internationalisering som om det vore en nu företeelse. Detta sker samtidigt som just universitet och ...
Essä Universiteten har i Finland spelat en unik roll i landets politiska historia. Detta hänger samman med att samtidigt som landet blir en "nation" efter 1809 så förnyas också universitetet och får en ny ...
Essä Efter det andra världskriget förvandlades den amerikanska forsknings och utbildningspolitiken. Man skulle kunna säga att vetenskapen industrialiserades. Detta innebar också att forskarens och ...
Essä I USA har det under senare år pågått en livlig diskussion om tillståndet på dess högre läroanstalter: Begrepp som multikulturalism, feminism, postmodernism och marxism har kopplats till en företeelse ...
Tvär|snitt
Adress:
Tvärsnitt, Vetenskapsrådet
103 78 Stockholm

Besöksadress: Klarabergsviadukten 82
Epost: tvarsnitt@vr.se

Redaktör: Ragnhild Romanus
ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick
arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Jesper Wadensjö
jesper.wadensjo@vr.se