Tvärsnitt
Vetenskapsrådet
Sök i Tvärsnitts arkiv
Om tvär|snitt
Tvärsnitt gavs ut 1980 - 2011. Fram till 2000 gavs den ut av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), därefter av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.
Essä Från kuriosakabinett till science-center. Mellan systematik och svärmeri. Storsamlare och dilettanter, hemlighållare och exhibitionister, forskare och freaks. Museer och museifolk - deras historia är rik, rolig, väldig. Några inledande glimtar från ett universum av ting.
En interiör från någon gång på 1600-talet: Vi ser den lärde sitta i sitt arbetsrum på ett av uppslagen i Comenius' Orbis sensualium pictus. Lägg märke till rubriken "Museum" - vi skulle snarare ha ...
Essä Det finns ingen kultur här, ingen kulturell diskurs. Inget departement, inga utskott, inga subventioner, inget främjande. Här finns ingenting av det kulturella tremolo som hör ihop med hela Frankrike, ...
Essä Albinos från Madagaskar, en kinesisk barnfot, håriga damen och skelettmannen. Det kuriösa - det skandalösa. Det sena 1800-talets aptit på det avvikande var omättlig. En episod i museihistorien. Men en ...
Essä Det viktiga är inte vad som finns i montrarna. Det viktiga är att föremålen och medaljerna är Gunde Svans. Och att de finns just i Sälen. Museet skänker kulturell fernissa åt den kommersiella ...
Essä Historiska museer och historiska utställningar är sedan en tid på modet. Det kan alla konstatera som brukar bläddra igenom kultursidorna i tidningar och tidskrifter. "Fenikierna" i Venedig inte bara ...
Essä Provinsernas museer byggdes av män. Traditionen utgick från prästerna, den övertogs av läroverkens lärare och rektorer. Landshövdingen var fornminnes- och museiföreningarnas beskyddare. I det ...
Essä Bildning, fostran i konst och skönhet. De storvulna "expositionerna" under 1800-talet skulle leda industriepokens massor till ökad kunskap och ett rikare andligt liv. De hade också en mobiliserande ...
Essä Amerika är besatt av det förflutna - samtidigt som man saknar det. Därför är USA imitationens förlovade land. Museerna återskapar Europa. Och replikerna är hyperreella - verkligare än i verkligheten. ...
Essä Vad händer med afrikansk konst när den visas på gallerier och museer i Västerlandet? Förvandlas den till dekorationer? Kan den förmedla sin egenart också i en ny verklighet?
Essä Det politiska museet finns inte, kunde man läsa i Sven Lindqvists succébok Gräv där du står (1978). Politiskt har arbetarrörelsen fått makt. Musealt har den försummats. Industrisamhället saknar minne. ...
Essä 1990-tal. Europa integreras. Sverige söker sin del i den större enheten. Men det var inte länge sedan som man drömde om svenskarnas utbredning över världen, från Ålands och Baltikums "Östsverige" till ...
Essä Ett fornminne i Luleå upptäcks genom en folklig klappjakt. Året är 1990. Händelsen speglar en utveckling. Förr omhändertogs lokalhistorien av museernas experter. Nu utforskas den också av ortens eget ...
Essä Vad betyder konstverket? En olärd museibesökare behöver vägledning. Med breddningen av konstpubliken under 1800-talet föds konstpedagogiken, ofta knuten till museerna. Dess ideal har gått från ...
Essä Vad är Europas signalement? Ar museet måhända den spegel där Europa kan se sig självt? I så fall: Hur är detta seende møjligt när illusionen om Europas universalitet brustit? Dessa frågor bearbetas i ...
Essä Varje museum kan läsas. Och varje museibesökare är en läsare. Läsningen styrs av det språk museet formulerar. Museet är en väktare: av kunskapen, som ordnats enligt en bestämd konfiguration. Och av ...
Essä Benägenheten att skriva historia och grunda museer i Västtyskland kan uppfattas som tecken på en allt snabbare förändring av vardagslivet (utställningen "Partykultur" - mina dansskoletimmar har redan ...
Essä Museet är vänligt och tillrättalagt som dagis, pedagogiskt som skolan, disciplinerat som armén. Det är byråkratiskt som ett ämbetsverk, sakralt som en kyrka och dramatiserar verkligheten i likhet med ...
Essä Museernas föremål skänker identitet: åt nationerna, historien, kollektiven. Föremålen är samlade, därmed utvalda. Deras särskildhet gör dem upphöjda, rentav heliga. Också individer skapar sig en ...
Essä Hur ska man sammanfatta några dagars försök att få inblick i hur människor utsmyckar sina hem? Ingen vill definiera sig på samma sätt som andra, alla vill ge sina bostäder en personlig och unik ...
Essä Det har hänt mig, när jag går på museer, att jag tyckt mig böra medföra ficklampa. Senast det hände var i Helsingfors. Jag gick och såg en utställning i domkyrkans krypta. Varför i en krypta?
Essä Tekniska museet i Malmö han en modell av cementabriken i Limhamn 1960. Där finns också ett kuggdrev för en roterugn. Det är allt.
Tekniska museet i Stockholm har ingenting om svensk cementindustri. Du ...
Essä Vid sekelskiftet 1900 rådde högkonjunktur för dieramat: realistiska scenerier med växter, uppstoppade djur och panoramamålningar. De är besläktade med jaktens troféhyllor, men också en följd av ...
Tvär|snitt
Adress:
Tvärsnitt, Vetenskapsrådet
103 78 Stockholm

Besöksadress: Klarabergsviadukten 82
Epost: tvarsnitt@vr.se

Redaktör: Ragnhild Romanus
ragnhild.romanus@vr.se
Ansvarig utgivare: Arne Jarrick
arne.jarrick@vr.se
Projektansvarig: Jesper Wadensjö
jesper.wadensjo@vr.se